Hund

Sedan 1 januari 2001 är det lag på att alla hundar vara ID-märkta och registrerade i Hund- och ägarregistret på Jordbruksverket. Hunden kan antingen märkas genom en tatuering i vänster öra, något som görs under narkos, eller via ett mikrochip som injiceras under huden i nacken. För att läsa av mikrochipet krävs tillgång till en speciell chipavläsare som de flesta veterinärer har.

En bortsprungen hund kan i allmänhet enkelt identifieras tack vare sin märkning. Dagtid ringer man Svenska Kennelklubben. Nattetid kan polisen få tillgång till registret.

Katt

Ännu finns ingen lag som reglerar märkning av katter, men de flesta veterinärer rekommenderar detta. Även katt kan märkas både med en tatuering i örat eller med ett mikrochip. Vi rekommenderar oftast öronmärkning, eftersom en synlig ID-märkning ofta ökar intresset hos upphittaren att försöka få tag i ägaren.

Precis som med hundar så ringer man Svenska Kennelklubben då man hittar en märkt katt.

Sällskapsfågel

Många fåglar märks med en fotring då de är små. Hos en del arter, framför allt kanariefåglar, kan dessa fotringar så småningom bli för trånga och börja strypa blodförsörljningen till foten. I värsta fall kan kallbrand tillstöta. Det är alltså ytterst viktigt att djurägaren ofta kontrollerar fotringen, att den fritt löper runt benet utan att klämma.

Större papegojor som ska försäkras märks i stället ofta med mikrochip. Denna märkning görs vanligen under narkos. Tyvärr finns inget centralt register för identitetsmärkta fåglar. Hittar man en bortflugen fågel kan det därför, trots märkning, vara svårt att återfinna ägaren.

En del reptiler och fågelarter är utrotningshotade. För att få ha dessa arter som sällskapsdjur krävs ett så kallat Citesintyg som utfärdas av Jordbruksverket. Dessa djur måste även identitetsmärkas med mikrochip.

Copyright 2001 - Djurkliniken Roslagstull, Valhallavägen 12 A, 114 22 Stockholm, tel 08-612 57 60, fax 08-673 31 08

senast uppdaterad 2009-04-27